BYKW: Den Ryska Middagen I

 

Det roliga med att producera själv är att man själv bestämmer när man vill göra ett specialavsnitt eller två. Och när det kommer något riktigt roligt så gör man ju gärna det! Här kommer det första avsnittet som fokuserar på ryska viner.

Emma dricker ryska Abrau-Durso – och jämför med franska Moët & Chandon – tillsammans med äventyraren och författaren Lena Wilderäng och Augustprisnominerade författaren Anna Fock. De kalasar på rysk festmat i form av forellrom, rökt smörfisk och rökt ostfläta – och pratar om rysk vinkultur, litteratur och matminnen.

 

 

 

BYKW: Den Ryska Middagen Del 1

Recension: Stöld av Ann-Helén Laestadius

En smärtsam skildring av hur det kan vara att som same vilja leva ett traditionellt samiskt liv i dagens Sverige. Om utsattheten och hatet, men även om att känna sig maktlös, utsatt och bespottad.

 

Elsa är nio år när hon för första gången skidar ensam till familjens rengärde inne i skogen. När hon kommer dit ligger hennes kalv, Nástegallu, död. Kvar är kalvens mördare, som lyckas skrämma Elsa så svårt att hon inte vågar berätta vem det var. Men hon glömmer aldrig. Händelsen blir även hennes personliga uppvaknande, från barndomens relativa omedvetenhet till att plötsligt se klyftan i det lilla bysamhälle där hon växer upp allt tydligare. Och uppleva det allt oftare på nära håll. Hatet mot samerna genomsyrar alla delar av samhället – från mattanten i skolan som skyller sin bilolycka på Elsas familjs renar till okända människor som hetsar renar med skotrar och slaktar dem djupt inne i skogen när ingen ser – bara blodiga rester blir kvar. Polisanmälningarna läggs på hög hemma hos Elsas familj och frustrationen växer. Elsa som barn står villrådig, men i vuxen ålder försöker hon kämpa emot när samhället vänder ryggen till och får allt oftare nog – och uttalar sig i media om vad som regelbundet händer renskötande samer. Då ökar hatet dramatiskt, både från omgivningen och de egna leden. 

 

“Stöld” är en smärtsam skildring av hur det kan vara att som same vilja leva ett traditionellt samiskt liv i dagens Sverige. Om utsattheten och hatet, men även om att känna sig maktlös, utsatt och bespottad – och ibland se den glada, omedvetna omgivningen som inte ens inser vad som händer när alla tittar bort. Men även kärleken till naturen, kulturen och det traditionella livet med renarna. Det glöder ibland så mycket att jag som läsare kan känna det genom boksidorna. 

 

Berättelsen skildrar även hur huvudpersonen Elsa försöker ta plats i det av tradition mansdominerade renskötaryrket – och stå på sig när de äldre männen i samebyn försöker förminska henne och hennes insatser. Samtidigt försvarar hon vilt traditionerna när en av hennes bästa samiska vänner, juridikstuderande Minna, försöker betrakta det traditionella livet med feministiska glasögon – och drar paralleller till bland annat hederskulturer. Det är svårt med förändring, både inifrån och utifrån. Särskilt när man själv är en del av det – och riskerar att förlora på förändringar som skulle gynna den enskilda individen här och nu, men skapa osäkerhet för kollektivet. Den egna uppoffringen blir betalningen 

 

Ann-Helén Laestadius har en fantastiskt språk och är en mästare på att fånga miljöer och människor med små medel. Hennes karaktärer är mångbottnade och det märks att hon tycker om dem, trots att de är vad de är. 

 

Stöld lyfter även den rasism som samer är utsatta för i Sverige i dag – något som det rapporteras om alldeles för lite om nyhetsmedia. Trakasserier, pärmar med över hundra nedlagda anmälningar om mördade renar, en rädsla för vad resten av samhället och knutna händer i näven. Sverige är bra på mycket, men att ta hand om vår urbefolkning är verkligen inte en av de sakerna. 

 

Text & bild: Emma Kreü

Det leder även till en rad personliga reflektioner. 

Man lärde sig otroligt lite i skolan om samisk historia – det jag själv lärde mig var på egna initiativ inom samhällskunskapen. Om samisk nutidshistoria? Ännu mindre. 

Jag har ätit renkött på restaurang i Luleå, hur hamnade det på tallriken? Var den jagad i skogen och tagen av någon som inte hade rätt till det?


Jag har stått och beundrat konst på Samernas Utbildningscentrum (tidigare folkhögskola)  Jokkmokks marknad, precis en sådan glatt omedveten turist som lärt sig att vara lite respektfull men verkligen inte hade mer koll än så.

BYKW S4 E8: Tack och god fotsättning!

I det 40:e och sista avsnittet av BYKW dricker Emma och Jonna Gula Änkan och förklarar varför de väljer att lägga ner podden. De lyfter sina favoriter från åren som gått, både bland litteraturen som lästs och viner som druckits. De blir lite nostalgiska, glada och bubbliga – och självklart kommer de med boktips inför den kommande hösten.

Vi som har gjort podden, Emma Kreü och Jonna Lindberg, vill tacka alla lyssnare och läsare för den här tiden. Podden går i graven, men kommer att leva kvar i våra hjärtan och i sociala medier! BYKW är död, länge leve BYKW!

BYKW S4 E6: Augustgalan

Jonna och Emma rapporterar direkt från slutet av Augustgalan tillsammans med Eva Boström och Karin Cellton. Vann rätt böcker? Och så den eviga frågan – ska de nuvarande kategorierna i Augustpriset delas upp, eller är det bra som det är?

Lyssna här:

BYKW S4 E6: Augustgalan

Augustprisnominerad: Tiger, Tiger, Tiger av Åsa Lind och Joanna Hellgren

Betyg: fem av fem kattrumpor

Lind och Hellgren har verkligen lyckats –  Tiger, Tiger, Tiger är en berättelse som kliver rakt in i hjärtat.

I Tiger, Tiger, Tiger får läsaren följa med i det lilla barnets längtan efter den fantastiska fina grannkatten Tiger. Barnet vill inget hellre än att klappa, men Tiger är, på katters vis, inte så intresserad och väljer att fly kärleksförklaringarna. Barnet letar och längtar, men Tiger har sprungit bort. Oron stiger (eller kanske snarare växlar?), var har Tiger tagit vägen?

En fantastiskt fin berättelse ur barnets perspektiv, där läsaren verkligen kan känna barnets intensiva längtan efter katten, det enkelriktade fokuset och ana de vuxnas överinseende i bakgrunden. Men det just i bakgrunden, det tar inte över och det är så befriande. Möjligheten att följa med i barnets värld är ett privilegium och det lockar till ett äventyr för både små och stora människor. Det är en fin berättelse i hela sin rakhet och okomplicerade rytm.

Bildspråket är är både yvigt och detaljrikt, i kraftiga men ändå dova nyanser. Det växlar mellan bilder ur barnets perspektiv och stora översiktsbilder, där läsaren kan se vad som händer – ibland både i barnets och Tigers värld. Känslorna är fint fångade både i och ord och bild.  Lind och Hellgren har verkligen lyckats –  Tiger, Tiger, Tiger är en berättelse som kliver rakt in i hjärtat.

Tiger, Tiger, Tiger är en bilderbok för åldern 3-6 år och utgiven hos Rabén&Sjögren. Den är nominerad till Augustpriset i kategorin Bästa svenska barn- och ungdomsbok 2019.

Text&bild: Emma Kreü

Augustprisnominerad: Sen kom vintern av Per Gustavsson

Betyg: fyra av fem vinterpälsar

Med mycket vackra bilder, lite humor och mjukt språk lyckas Per Gustavsson att på ett finurligt sätt lyfta känslan av rädsla för förändring – men även det sköna i att kunna landa i det som skett.

Haren lever ett inrutat liv. Varje dag hämtar han morötter, bli jagad för sitt liv av räven och språkar lite med björnen. Men en dag vaknar han och världen ser annorlunda ut – han ser annorlunda ut. Vintern har kommit och med det snön och vinterpälsen. Haren blir stressad, ledsen och upprörd – varför kan inte allting fortsätta att vara precis som det alltid har varit?! Att försöka anpassa sig efter allt det nya som inte går att kontrollera känns svårt. Svårt och nästan omöjligt. Men, med lite hjälp på traven går det bättre!

Sen kom vintern är en fin reflektion över världens och kroppens förändring. Om det man kan påverka och det som man måste lära sig att acceptera och anpassa sig efter. Med mycket vackra bilder, lite humor och mjukt språk lyckas Per Gustavsson att på ett finurligt sätt lyfta känslan av rädsla för förändring – men även det sköna i att kunna landa i det som skett.

Gustavsson har även med en dos vuxenhumor! I slutet, när Haren förnöjsamt förklarar att det här nya tillståndet, både med naturen och med livet, det är ju riktigt bra – så ska det ALLTID vara, känns det som att författaren blinkar till den vuxne läsaren eller kanske till det lite äldre barnet.

 

Sen kom vintern är en bilderbok för åldern 3-6 år och utgiven hos Lilla Piratförlaget. Den är nominerad till Augustpriset i kategorin Bästa svenska barn- och ungdomsbok 2019.

Text & bild: Emma Kreü

BYKW S4E5: Augustprisspecial 2019

De Augustprisnominerade böckerna i kategorin Bästa svenska barn- och ungdomsbok diskuteras ingående. Emma och Jonna pratar om böckerna, sina läsupplevelser och väger dem mot varandra. Vilken är egentligen segertippad – och av vilken anledning? Och kan man jämföra barnböcker och ungdomsböcker, är inte det två helt olika kategorier? Till diskussionen dricker de fruktigt rött och äter småkakor.

De nominerade är:
Tiger, Tiger, Tiger av Åsa Lind och Joanna Hellgren
Sen kom vintern av Per Gustavsson
Dyksommar av Sara Stridsberg och Sara Lundberg
Jordgubbsbarnen av Sara Olausson
Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld
Vänta på vind av Oskar Kroon

BYKW S4 E5: Augustprisspecial 2019

Recension: En annorlunda allians av Julia Quinn

Betyg: fem av fem vinglas

En annorlunda allians är en kvick och rolig berättelse, samtidigt som den rymmer både stort allvar och lättsamt kurtiserande – utan att på något sätt tappa stinget.

 

Julia Quinn är en romancedrottning av rang och inom den historiska genren är hon en av de absolut största. Hennes serie om syskonen Bridgerton är kultförklarad och när detta skrivs har inspelningarna av en Netflix-serie baserad på böckerna precis börjat. Manusförfattarens, regissören och producenten Shonda Rhimes, som tidigare arbetat med Grey’s Anatomy och How To Get Away With Murder, håller i tyglarna. Nu kommer serien för första gången på svenska. “En annorlunda allians” har översatts av Anna Thuresson och är först ut.

 

Att läsa historiska romaner i allmänhet, och historisk romance i synnerhet, innebär att man träder in i en värld där andra regler än dagens gäller. 1813 i London var en kvinna mer eller mindre en mans ägodel och hon värderades till största delen utifrån det hon kunde bidra med till familjens tillväxt, särskilt inom societeten. Leva dygdigt, giftas bort obefläckad och föda många barn åt familjen som hon gifts in i. Minst två söner och gärna några döttrar förväntades för att vara lyckad i omgivningens ögon och omgivningen var både hård och fördömande. Utbildningsmöjligheterna var begränsade och vissa saker fanns inte på kartan att en kvinna kunde få tillgång till, i alla fall inte utan mycket hemlighetsmakeri. Som läsare är det bra att komma ihåg, att livet i grunden var annorlunda på den tiden. Längtan efter kärlek var densamma, men förutsättningarna fundamentalt olika.

 

Det är tidigt 1800-tal i London och Daphne Bridgerton har redan gjort flera säsonger som ogift ung fröken i Londons societet. Som just ogift är hon är omyndig, hennes bror är hennes förmyndare, och har därför inte rätt till egna pengar och självständighet. För att säkra hennes framtida försörjning så jagar hennes mor på henne i jakten på en man som kan ta hand om henne. För vad ska det annars bli av henne? Daphne vill gärna gifta sig, hon drömmer om en stor familj, men hon vill också bli lycklig – på riktigt. Men det är inte helt lätt att träffa någon att tycka om när societeten följer ens minsta minsta rörelse – och alla tycker att hon är en schysst vän, men inte mer än så. 

 

Simon, hertig av Hastings, har precis återkommit till London efter många år utomlands och blir direkt utsedd till villebråd för alla giftaslystna damer- och deras mödrar. Han är helt oförberedd på anstormningen och han vill definitivt inte gifta sig, han vill bara vara ifred. 

 

När Daphne och Simon lär känna varandra av en slump så kommer de snabbt fram till en sak – de vill bägge två ha ett andrum från att jagas mot äktenskapet. De bestämmer sig för att fejka en uppvaktning för att slippa jakten och tjatet, men saker och ting blir väldigt sällan som man har tänkt sig. 

 

En annorlunda allians är en kvick och rolig berättelse, samtidigt som den rymmer både stort allvar och lättsamt kurtiserande – utan att på något sätt tappa stinget. Quinn är både lekfull och djup i sin berättelse, då hon växlar mellan historiska tankegångar, glödande hetta och den universella längtan efter kärlek. Rekommenderar henne varmt, då hon är den perfekta ingången till tyngre historisk romance. 

 

Text & bild: Emma Kreü